det bästa med mig

.... det är fan hästen.
har sagt det mer än en gång, och äntligen lyckats få med mig kameran till betet!


fuxmärren är "min2 pärla tanya och skäcken affe.

på långt håll ser man två små prickar i stora beteshagen


sjöutsikt har dom också. samt ett eget båthus...

      

"påsk"

hur många gånger som helst nu har jag tänkt/sagt påsk om den gångna midsommarhelgen
kan bero på total sinneförvirring, den där teoroin som somliga hade om att jag skulle vara lite efterbliven var kanske inte helt fel ändå... eller så kan det bero på att vi var på samma ställe - och den där påsken blir man nog aldrig sig själv efter.

den här gången bestod packningen ( ja, inte min ) av mer fiskegrejer och mindre öl ( jag hade mest bara öl ändå, någon annan packade åt mig med ) eftersom planen löd mindre fylla och mera fiske. så vart också fallet. även om några fina kortburkar slank ner emellanåt.
som tur var fick jag bara en fisk, nog för att bevisa att jag kunde, och ingen drabbades heller av några dramatiska skador i stil med malins påsktå - den enda som slog sig var väl undertecknad, som nödvändisgtvis var tvungen att ge sig på det där med offensivbadning, vilket självklart ledde till att jag studsade på alla möjliga kroppsdelar nerför forsfan och blev både halt och lite blå....

fint var det i alla fall vid ammerån - imponerad av fredriks snajsiga lila stuga också...


malin fyllde år mit uppi alltihopa, vilket firades med en tårta som vi med mycket möda och stort besvär totade ihop



... och en bukett liljekonvaljer som plockades under ännu större möda och besvär, eftersom jag ( som det syns på bilden ) förirrade mig långt ut i en skog av ormbunkar och fick slåss med mygg som hade en vingbredd på omkring en decci kändes det som, och malin den stackaren åkte på ryggskott - av alla intressanta åkommor att drabbas av....


här - födelsedagsbarnet som plockade en hel massa blommor trots en helt pajad rygg. eller tjurskallen månne...?

sjukstugan

fortfarande lite bedrövad över att eventuellt bli hemlös framöver, pendlar mellan hopp och förtvivlan.
inte konstigt att man sörjer lite över att måste flytta från min lilla stuga; de här dagarna även känd som sjukstugan - ligger hemma med en monsterförkylning och sover mest mellan snorandet och hostandet.



för övrigt är det inte alls lika mycket skit med allt som är just nu - fortfarande inte på topp, men det är i alla fall så att man blir gladare och inte argare av att känna efter!


"dä ä bara skit med allt som ä"

för varje dag som går blir jag mer och mer benägen att hålla med famma, trots att jag alltid brukar fnysa lite avfärdande när hon yttrar ovanstående fras ( vilket brukar vara ett par gånger varje gång man ser henne )

man ska i alla fall inte gå omkring och tro att saker och ting ska ordna upp sig, den senaste skitgrejen är att kåken som mitt lilla hus hör till är till salu.
hyser inga som helst illusioner om att kommande ägare vill ha kvar mig här på kanten, så om ett par månader är man väl bostadslös igen.

det är bara skit med allt som är....

glad midsommar för fan!


dagens lärdom

dagens lärdom, för övrigt, är att det finns ström i elstängslet.
både jag och unghästen fick oss en redig kyss idag, tänkte att jag skulle vara smidig och laga grinden men så vart det inte. grinden är hel men inte fan gick det smidigt.

fitta, fat...

"hur illa kan det gå egentligen...?" är en fråga man ofta ställer sig innan man gör sånt som man egentligen inte borde.
redan att man ställer frågan är en rätt så tydlig indikator på att man vet att det kommer att skita sig...
följdaktigen borde man avstå.
nu är det sällan man gör det.... vissa dagar borde man inte ens kliva ur sängen. som idag, till exempel.
det enda som överhuvudtaget har varit nära bra, det är hästen. hästarna, till och med.
satte kamerabatteriet på laddning, och där satt det kvar när jag åkte till stallet. fuck.

hemtentan vart det ingneting av med, här har man haft ångest inför den i flera veckor, inte kunnat sova på nätterna, tagit ledigt från jobbet och pluggat som ett as bara för att läraren ska glömma bort det hela.
här sitter jag som ett fån, ledig från jobbet och taggad.
fitta, fat....
men å andra sidan är det alltid en förbättring att det var han, och inte jag, som glömde bort den denna gång.
vem vet, en vacker dag kanske det blir av också!

nästa arga punkt på min irriterade dagordning är vilka jävla pulver det finns här i världen.
först och främst är det krokomsborna som har retat mig till vansinne, men även på andra håll finns det folk som tydligen inte klarar av sociala kontakter med andra människor... jag bara undrar.

nu har jag svurit färdigt.
lite ljusare känns det. speciellt med tanke på att jag lägger ner den här dagen nu, kryper ner i soffan och glor på csi tills jag somnar eller nåt bättre inträffar.
hade jag haft persienner och grejer hade det varit total mörkläggning...

formsvacka

nåt har hänt
endera så är det tjejhormoner som spökar, eller så är nåt annat fel
inte ett dugg glad, fast jag borde.
finns i alla fall ingenting at tjura över - men på nåt sätt känns det som om jag har trillat tillbaka i gamla ullstrumpor igen, och sånt är aldrig bra.

verkligen inte bra.
tänker mest en massa negativa tankar istället för att få nåt vettigt gjort.
crap!

det enda som känns bra med mig just nu, det är världens vackraste hästskrälle.
men batteriet i kameran tog ju slut när jag äntligen fick med den till stallet.... såklart. vad annars?

fredagen den 13

ifall nån tvivalde liksom...
vad har inte gått ont idag är min fråga!

allt satans helvetes jävla skit....
så här sjukt satans jävla sur har jag inte varit på evigheter, om ens nånsin. snudd på att det ryker ur öronen på mig; vart tvungen att dra en spaning i almanackan för att se om det är för att jag är tjej eller om det är nåt annat fel på mig.
så här arg ska man inte bli helt oprovocerat!

nånstans runt lunch blixtrade det till och humöret sjönk som en sten.
har lite humörhöjare på gång, hjälper det kanske jag berättar nåt roligare senare; kanske om systerns student (grattis) eller banåkningen eller nåt annat av allt positivt som trots att det är en värdelös värld som jag helst vill bränna inträffar titt som tätt.
annars sitter jag här och tjurar.

jaah...

en och en halv timme kvar till seminariet som motsvarar tenta.
jag har läst boken, men inte förstått ett skit
jag har börjat på mitt lilla pm, men har ingen aning om vad som ska finnas med, eftersom jag inte förstår.
dessutom är jag inte på plats i hsand än!

lovande... lovande.
men solen skiner och vädret är asbra. tur det i alla fall...

gårdages skämt;
varför är norge bättre på natten än det är på dagen?
- det blir mörkt så man slipper i alla fall se skiten!

humorhumor

fjorton mil på en timme

gjort årets första lite längre körning idag, från hemma hos mig till hemma hos mamma.
 med resultatet ett lätt ömmande akterkastell (benigare än tidigare långåk på den dynan tydligen) och en avhyvling från min  kära mor när hon kom och mötte mig
- "du är en kvart för tidig - då har du kört en halvtimme för fort!  (mellan brunflo och stöde)" väste hon.
sen kom det ett litet flin, men viss onåd kan jag tänkas ha hamnat i.

har hamnat i en del annat också, inget nytt under solen - det är bara det att saker och ting ställs mer och mer på sin spets.... hur fan det här ska gå ihop det har jag ingen aning om!
"får vi bölder på vår hud kan vi börja be till gud" sa nån en gång. nu är det inga bölder involverade i problematiken, men det är ju gränspuck på att man kanske skulle börja be.
hade jag trott att det hjälpte det minsta lilla så....
näe. nu ska jag sova sött på madrassen i vardagsrummet - mitt gamla flickrum påminner om kina efter en viss naturkatastrof - tills dom andra går till jobbet, då är det jag som tar över tempurmadrassen!
har ju sån tur att jag är ledig imorron....

RSS 2.0