Så kom han äntligen
1,5 timme efter att jag skrev det gick vattnet och så bar det av in på förlossningen.
Sedan tog det ända till kl 18 på fredagen innan han anlände - men nu är han här, våran lilla son!
(53 cm lång och 4010 gram tung)
Sista kollen på MVC
...den var vi på idag. Jag hade ju som hoppats slippa gå på den, men icke.
Så, jag får rätt i att det blir novemberbebis men den ser inte ut att komma idag som jag hade gissat. Det är ju rätt många timmar kvar av dygnet, men så pass få ska man nog inte hoppas på som förstföderska ändå ;)
Lillen har gissat på imorron, jag hoppas att han får rätt.
Hur som så var allt väl med oss idag också, mitt blodtryck lite högre men vem fan kan inte få det av all denna väntan..? Förra veckan när vi var där så var jag förbannad, då var det ungefär lika som idag, med den skillnaden att jag var alldeles lugn den här gången. Rund som en boll är jag, magen är stor och ja... de har ju redan listat ut att det mest troligen är en rätt stor bebis därinne. Fick en remiss skickad till specialistmödravården också, för överburenhetskontroll som jag verkligen hoppas att vi slipper! De ringde redan idag, så nu har vi en tid bokad till veckan. Det är ju inte säkert att de sätter igång det hela då heller, men det känns ändå som att vi har fått en deadline - och det känns bra.
Om det ska vara nödvändigt så jag kan lika gärna härda ut över helgen. Men bara om det verkligen ska vara nödvändigt...
Gissningarna
Såhär ligger det till:
Per: 13 oktober
Annelie: 14 oktober, flicka
Nilla: 18 oktober, pojke
Blivande morfarn: 20 oktober, flicka
Anna: 21 oktober, pojke
Marita: 22 oktober, pojke (för att det är på hennes namnsdag!)
Albin: 23 oktober, flicka
Sara: 24 oktober, flicka
Magdalena: 25 oktober, flicka
Martin Z: 25 oktober, pojke
Mia: 26 oktober, flicka
Melina; 26 oktober, flicka
Stina: 26 oktober, pojke
Sandra: 27 oktober
Matilda (blivande moster): 27 oktober, pojke
Ulrika D: 29 oktober, flicka
Cecilia: 29 oktober, flicka
Monica: 30 oktober, flicka
Hansonsskan: 30 oktober, flicka
Evelina: 30 oktober, flicka
Lina: 30 oktober, pojke
Min gissning; 1 november, flicka
Helena: 1 november, flicka
Lillen: 2 november, flicka
Therese: 3 november, pojke
Pär: 32 maj, siamesisk trilling
Så... Det skulle ju vara rätt typiskt om den kom imorron, eftersom ingen gissat på den 28 :)
För min del skulle det vara helt ok, är rätt trött på att vara gravid faktiskt.
Den lilla huliganen
Idag skrämde den oss igen, bebisen. Återigen genom att inte röra på sig som vanligt, den här gången rörde den sig nästan ingenting från igårkväll tills i morse. Inne på förlossningen tyckte de absolut att vi skulle komma in (och att vi inte var ett dugg neurotiska...) så dit for vi.
Fick ta en sån där kurva, och göra ett ultraljud på specialistmödravården för att mäta flödet i navelsträngen och kolla mängden fostervatten och sådär. De passade även på att mäta den lilla och ja - det är nog inte så konstigt att det känns trångt, för det verkar vara ganska mycket bebis därinne! Allt var hur bra som helst, så det skulle inte förvåna mig om den lilla väljer att stanna där ett tag till.
Det var i alla fall hur skönt som helst att få kolla ordentligt igen, det är ju faktiskt andra gången den lilla skrämmer oss på det viset... Men de tyckte inte alls att vi var överdrivet nojiga, det var också lite skönt att höra. Man vill ju inte ställa till en massa besvär i onödan och så vidare.
Vi fick med oss en bild på lille vännen från ultraljudet också, lilla pannan och näsan i profil och så en liten hand - suger på tummen kanske..?
Känns overkligt att det är så himla nära.
Dagen D
Noll dagar kvar till bf. Idag är kläckningsdagen. Ingen bebis i sikte än dock.
Såhär tjock är jag nu; bilden är från i lördags kväll, när vi kom hem från min kära svägerskas 50-årsfest.
Kan väl komplettera det hela med en rolig liten lista för att beskriva läget, den var oändligt mycket längre i original men jag håller inte riktigt med om allt. En hel del var rätt träffsäkert dock!
Du vet att du är höggravid när...:
- Det inte längre hjälper att "smita förbi" folk sidledes då du är bredare så än framifrån.
- Det känns som om man har sprungit en mil när man går upp för en trapp.
- Man tappar något på golvet och låter det ligga för att processen med att plocka upp det är för omständlig.
- När man hellre går barfota än att ta på sig strumpor.
- När man inte orkar sminka sig eller fixa håret för att armarna somnar efter bara några sekunder över huvudhöjd.
- Allt är väldigt irriterande.
- När BH storleken börjar närma sig slutet av alfabetet.
- När ett ärende om dagen är det ändå du hinner pga graviditeten.
- När din partner faktiskt måste hålla med om att du inte har något att ha på dig.
- När du helst vill gå i mjukisbyxor än andra byxor.
v. 40 (39+2)
Återbesök på MVC idag, inga spännande nyheter att förtälja efter det.
Hon tror att det är en stor bebis (och att det är en flicka) - säkert över fyra kilo om jag, som man kan förvänta sig, får gå ett tag till. Å andra sidan trodde hon att mitt bäcken är ganska "rymligt" också så jag hoppas innerligt att hon har rätt i det om det första stämmer... Det känns ju helt klart som att det är alldeles fullt av bebis i hela magen, den är fortfarande alldeles under revbenen och trängs - skulle behöva vara ett par cm längre för att bära upp det här känns det som!
Fyra dagar kvar..?
Jag är fortfarande inställd på novemberbebis.
Älsklingscharlie myser med magen;
Ensiffrigt
En vecka, 7 dagar kvar till bf.
Nu tror jag ju fortfarande att den lilla kommer att dröja längre än så - men alldeles oavsett om jag får gå över eller inte så är det inte så himla länge kvar.
Idag var min första föräldalediga dag, kändes lite tomt och märkligt men väldigt skönt att inte behöva gå till jobbet. Passade på att ta sovmorgon (har vaknat före 6 de sista dagarna) och så har jag och Ebbe varit inne hemma mest hela dagen. Han har sovit i soffan och jag har pysslat på, sorterat och börjat tvätta små kläder.
Gjorde en liten, liten roadtrip med Lina och Nils också. Alldeles lagom aktivitet för tjockisen!
Godkända igen
Idag, som alltid varannan torsdag, var vi på MVC för att mäta och väga och kolla.
Vi blev godkända den här gången också.
Blodvärdet har till och med gått upp litegrann fast jag glömt att ta mina järntabletter titt som tätt... Alla värden var OK och magen växer som den ska. Inget att anmärka på, annat än att jag höll på att gå åt över att behöva ligga på rygg på britsen.Med min rygg går det inte, det gör för ont. Toppa det med att det inte heller går att andas och så trycker bebisen så vansinnigt på något viktigt (typ vena cava..?) så det inte tar många sekunder innan jag blir klen! Hon hann bli riktigt orolig för mig så när vi skulle lyssna på bebisens små hjärtljud fick jag inte ens ligga ner längre.
Men så länge jag håller mig någorlunda upprätt eller liggandes på sidan så går det ju bra. Det får man vara tacksam för såhär långt gången!
25 days to go.... Till bf alltså.
När kommer bebisen?
Men mindre än en månad kvar till beräknad ankomst är det dags att dra igång lilla gissningstävlingen;
När kommer bebisen, och är det en pojke eller flicka?
Beräknat datum är alltså 22 oktober
Per: 13 oktober
Annelie: 14 oktober, flicka
Nilla: 18 oktober, pojke
Blivande morfarn: 20 oktober, flicka
Anna: 21 oktober, pojke
Marita: 22 oktober, pojke (för att det är på hennes namnsdag!)
Albin: 23 oktober, flicka
Sara: 24 oktober, flicka
Magdalena: 25 oktober, flicka
Martin Z: 25 oktober, pojke
Mia: 26 oktober, flicka
Melina; 26 oktober, flicka
Stina: 26 oktober, pojke
Sandra: 27 oktober
Matilda (blivande moster): 27 oktober, pojke
Ulrika D: 29 oktober, flicka
Cecilia: 29 oktober, flicka
Monica: 30 oktober, flicka
Hansonsskan: 30 oktober, flicka
Evelina: 30 oktober, flicka
Lina: 30 oktober, pojke
Min gissning; 1 november, flicka
Helena: 1 november, flicka
Lillen: 2 november, flicka
Therese: 3 november, pojke
Pär: 32 maj, siamesisk trilling
När det inte är riktigt sådär bra som det borde
Sista veckorna har jag inte mått jättebra.
Förra veckan insåg jag att det helt enkelt inte bar sig längre, och berättade på MVC hur det var ställt.
Barnmorskan tyckte inte att det lät riktigt hållbart och föreslog sjukskrivning på halvtid, efter att ha funderat på det över helgen som gick så känns det som det bästa alternativet.
Jag vill ju jobba, men som jag mått sista tiden.... Det går inte.
Så att försöka vara bra på halvtid känns som ett väldigt mycket bättre alternativ än att tjura vidare och köra slut på både mig själv, bebisen och Lillen mer än vad som redan är gjort.
Någon regel som jag inte förstår säger att jag måste sjukskriva mig själv första veckan, så det är vad jag gör nu.
Känns väldigt konstigt att inte jobba, men det är så hon säger att det fungerar så då gör vi så. Någonstans måste man inse sina begränsningar, och det är något jag har lite svårt med. Är ju van att kunna tjura på och köra järnet utan att behöva tänka mig för, men det fungerar helt enkelt inte. Det är inte rätt sak att göra längre heller, det handlar liksom inte bara om min hälsa utan någon mer är också med - som är helt oskyldig och inte har bett om något av allt det här!
Tassar omkring hemma och försöker hålla mig så lugn som möjligt, plockar lite med småsaker och försöker hålla mig sysselsatt utan att anstränga mig alltför mycket.Det går väl sådär, är både helt slut och sjukt rastlös på en och samma gång!
Worries
Igårkväll blev jag knuffad i magen av en viss röd häst när vi skulle ta in dem, det gjorde inte alltför ont och jag tänkte inte mer på det.
Förns i morse, när jag insåg att bebisen inte rört sig som den brukar varken på kvällen eller i morse.
Blev lite bekymrad och ringde in till förlossningen för att rådgöra lite.
De tyckte att vi skulle komma in och kolla så att allt var bra med bebisen, så det var bara för Lillen att komma hem från älgskogen och så for vi mot stan. Är det inte typiskt..? Gick in i v. 34 idag och det har gått så bra så bra - ända tills jakten började!
Vi fick komma in på ett litet rum, de kollade CTG-kurvan, mitt blodtryck och lite sånt. Allt såg bra ut, Lillen hann ta en liten powernap i en stol (som tydligen inte var så skön..) och sedan kom en läkare in och så fick vi göra en snabb liten ultraljudsundersökning också. Även den såg bra ut och jag kände mig betydligt mycket lugnare och vi fick åka hem igen.
Om det fortsatt inte skulle kännas bra så får vi komma tillbaka för lite fler undersökningar, men förmodligen berodde alltihopa på att min dygnsrytm varit annorlunda sista dagarna och det är klart att det påverkar lille vännen också!
(Bjuder på att jag ser ut som en säl. Okammad, dessutom. Ultraljudsbilden är från det förra, den lilla var betydligt mycket större den här gången!)
Nu är Lillen tillbaka i Mårdsjön, den lilla i magen håller igång och lever rövare som vanligt och själv är jag i soffan, fullständigt slut - var säkert betydligt mer orolig och spänd över det här än jag märkte själv.
Ett av många små beslut
Vi har börjat göra i ordning det som ska bli bebisens rum. Inte för att det behövs än på länge, men någonstans behöver vi göra av alla små saker som hör till och rummet är just nu helrosa så det är liks bra att göra det ordentligt på en gång.
Första momentet var att välja tapeter.
Efter att ha kollat på ungefär tusen olika med allt från dinosaurier, ugglor och bilar till ballerinor och cowboys...
...kunde vi rätt snabbt enas om att de jag föll för vid första anblicken i första tapetboken i första butiken ändå var de bästaste. Så, här är vad lille vännen ska få ha på väggen;
En vecka till
Vecka 33 (32+2) och ett nytt besök på MVC idag.
Vi gick igenom "beskitningen" den här gången också, men med lite mer förhållningsregler än förut.
Om järntabletter och att ta det lugnare och sådär.
Det ger sig självt. Efter jobbet idag skulle jag "vila på soffan lite bara" och vaknade nyss.... 19:30.
Det är minst 2,5 timmars sömn, och som det känns blir det inte svårt att sova inatt heller.
Besök på MVC
Igår var vi till barnmorskan en sväng, såhär långt gången är det koll varannan vecka ungefär.
Lilla sticket i fingret för att kolla blodvärden, mäta magen och väga mamman samt lyssna på det lilla lilla hjärtat som pickar för fullt därinne.
Lite sämre blodvärde men fortfarande OK, lite tyngre och betydligt rundare om magen.
Hon kunde konstatera att den lilla ligger ganska högt därinne, det förklarar varför jag har så jäkla svårt att andas!
Annars är det bra, så länge jag håller mig ifrån att skura stall och plocka bär i alla fall.
Lagom pyssel med hästarna och kvällspromenader med hunden ibland, det är mer lagoma aktiviteter. Jag som alltid varit van att fara och flänga överallt utan att tänka mig för är lite ovan. Det där med vila är bara lätt i teorin, svårare när man ser en massa saker som måste göras och inte riktigt har ro i kroppen :)
Små små kläder
Har börjat fixa lite, handlat lite små kläder till lille vännen.
Gissa vilket plagg den blivande fadern valt..?
100-dagars
Idag är det 100 dagar tills den lilla beräknas anlända - det går framåt, och fort dessutom!
Hade bara blogg.se samarberat hade det blivit en ny bild på tjockmagen för att fira det hela,
nu får det bli en liten ruta med siffror istället;
Mer än halvvägs
Nu har jag gått mer än halva tiden (vecka 22+6 för den som är nyfiken på det) och mår fortfarande oförskämt bra; inget illamående, inga krämpor eller bekymmer annat än att jag är trött och hungrig hela tiden - men det hör ju som till och utgör ju inga problem alls egentligen :)
Idag fick jag förresten en rätt så rolig kommentar, det var en kvinna som trodde att jag skulle ha vilken dag som helst! Nog för att jag blivit rund som en boll på ganska kort tid, men inte så tjock :p
Det där med bilder på mig är ju inte så vanligt förekommande, men vi slår på en skräll och lägger upp en på tjockmagen;
Idag fick jag förresten en rätt så rolig kommentar, det var en kvinna som trodde att jag skulle ha vilken dag som helst! Nog för att jag blivit rund som en boll på ganska kort tid, men inte så tjock :p
Det där med bilder på mig är ju inte så vanligt förekommande, men vi slår på en skräll och lägger upp en på tjockmagen;
Lille vännen
Igår var vi på ultraljud och fick äntligen kika på den lilla huliganen!
Det är en vild liten bebis som sprattlar och far omkring därinne,
sista veckan har det börjat kännas rätt ordentligt.
Vi är dessutom fortfarande i vecka 19, det skilde bara två dagar mellan vad jag själv räknat ut och vad barnmorskan sa - den 22 oktober är i alla fall beräknad leveransdag!
En till ny kategori!
...det här med bebisalstrandet kommer ju att bli mer och mer påtagligt i livet framöver så det är inte mer än rätt att det får en egen liten kategori på bloggen också.
En dag, med lite mer tid och inspiration, ska jag skriva om hur det varit alltihop än så länge - för det är så lätt att glömma.. Om jag får en massa knäppa cravings och nycker framöver så kan det ju bli rätt underhållande dessutom!
En dag, med lite mer tid och inspiration, ska jag skriva om hur det varit alltihop än så länge - för det är så lätt att glömma.. Om jag får en massa knäppa cravings och nycker framöver så kan det ju bli rätt underhållande dessutom!
Ett litet avslöjande
En ganska stor förändring, en för oss helt underbar nyhet; Jag är med barn!
I oktober kommer det en liten en. Vi ska bli föräldrar.
Har varit omtumlad, panikslagen och allt möjligt men mest av allt bara jätteglad sedan vi fick veta
- allt om vartannat, i vild oordning. 
